Du har säkert hört ordet ”domän” förut i olika sammanhang och hur viktigt det är med en bra domän när man ska skapa en hemsida. Men för att verkligen förstå hur viktigt det är med rätt domän, behöver man först ställa sig frågan:
Vad är en domän?
En domän, eller ett domännamn, är det som står efter https:// i sökrutan när du är inne på internet, eller efter @ i mailadressen du ska skicka ditt email till. Domänen fungerar lite som en hemadress: den berättar var hemsidan “bor” och låter besökare veta var på internet de kan hitta den, främst med hjälp av IP-adressen.
Vad är en IP-adress och DNS?
En IP-adress (Internet Protocol – adress) är egentligen den riktiga adressen för din sida och brukar bestå av en mängd nummer, som t.ex. kan se ut såhär: 91.218.38.56. Däremot är en sifferkombination på åtta siffror i regel rätt svår att komma ihåg, tänk om du skulle skriva in en kombination av åtta siffror varje gång du ville surfa in på Aftonbladet? Där kommer DNS in.
DNS (Domain Name System) är en slags katalog som håller koll på vilken IP-adress som hör till vilket domännamn, och som agerar som ett navigeringssystem för att se till att du hamnar rätt när du skriver in domännamnet i sökrutan. Så när du skriver in beebyte.se till exempel, så översätter DNS domänen till den motsvarande IP-adressen som beebyte.se har, och hämtar den webbplatsen till din webbläsare. Rätt fräckt, va?
Vad är en toppdomän?
Ordet toppdomän har du också säkert hört förut, och det är den delen som kommer efter punkten i slutet av domännamnet, som t.ex. .se eller .com. Dessa berättar i regel under vilket vart webbläsaren ska leta bland alla miljontals domäner på internet för att hitta just den du letar efter. Toppdomäner delas också in i två huvudkategorier: Generiska toppdomäner (gTLD) och Nationella toppdomäner (ccTLD).
Nationella toppdomäner är t.ex. .se, .no eller .dk, alltså domännamn som tillhör vissa länder och nationer.
Generiska toppdomäner är domäner som är i regel ofta kopplade till organisationer eller grupper, och har inte med länder att göra. Idag är .org, .com och .net de största generiska toppdomänerna som finns, och du har säkert träffat på dem på nätet många gånger.
Hur funkar domäner och webbhotell ihop?
När du skapar ett domännamn läggs det namnet till i en internationell katalog av alla världens domännamn tillsammans med informationen om från vilken server (eller dator) webbläsaren kan hämta din sida från. Så domänen agerar som adressen på din hemsida, och webbhotellet är platsen eller “lådan” som webbläsaren hämtar din sida från.
Hur köper jag en domän? Vad kostar en?
Domäner kan du köpa från registrarer, alltså företag som är en ackrediterad återförsäljare av domäner, t.ex. beebyte som är registrarer för toppdomänerna .se och .nu. Många webbhotellsleverantörer erbjuder också möjligheten att registrera domännamn samtidigt som ett webbhotell att underlätta arbetet med din hemsida, som beebyte där du kan registrera ditt nya domännamn direkt i användarportalen. Smidigt, eller hur?
Ett domännamn kostar vanligtvis i Sverige runt 100kr att registrera men det beror också på vilken toppdomän du väljer, och du förnyar i regel dit domännamn en gång per år. Hos oss på beebyte exempelvis kostar det 139kr (exkl. moms) att registrera ett domännamn på toppdomänen .se under ett år, med samma kostnad när du förnyar det året därpå.
